6 DAGAR KVAR!

För rätt så många år sedan fanns inte träning på mitt schema. Skulle aldrig få för mig att hoppa rundor på pass och ännu mindre ut och springa. Tyckte jag hade en bra kropp som bar runt på mig och har alltid haft bra ämnesomsättning. Började så klart träna några år efter och löpningen kom först inte förrän jag flyttade till Usa. För fyra (!!!) år sedan. Vilka år det har varit. Och än är det inte slut. Jag kommer aldrig sluta pusha mig själv på löparrundor. Nu. Då ska jag springa mitt andra maraton. Galet!
6 dagar kvar... Och jag är full av överskottsenergi. Har inte sprungit på en vecka och det börjar redan klia i benen. Det känns lite overkligt att jag ska springa maraton om några dagar. I ett helt annat klimat dessutom än denna kyla jag har vant mig vid varje lördag jag varit ute på mina längre pass här. Shorts och linne är så välkommet!
Har precis som förra gången varit som en liten berg- och dalbana att ta sig igenom dessa 4 månader som jag tränat ordentligt. Det får man liksom på köpet när man bestämmer sig för att genomföra ett sånt här stort, krävande mål. Alla tårar, skoskav, värk, ilande benhinnor är som bortblåst när man kommer till starten på maratondagen. Det som inte dödar dig gör dig bara starkare som man brukar säga. Med nästan 40 mil i bagaget tänker jag utmana mig själv och göra denna dagen till en av dem bästa i mitt liv.