What doesn't kill you makes you stronger!

Tja tja bloggen!

Här har det varit tyst i några dagar. En explosion på elverket i måndags kväll så från 40onde gatan och neråt blev det kolsvart på två sekunder. Vi började tända massa ljus och drack te och hade väldigt mysigt faktiskt. Varmvattnet fick vi behålla och för första gången har jag hurrat för att vi har gasspis, som fungerar med hjälp av en tändare. På natten började det blåsa upp ganska ordentligt och tog tag i både lägenheten och fönstren så jag trodde någonting skulle gå sönder. Och regnet bara pissade ner från himmeln. Låg sömnlös i några timmar och stirrade upp i taket med en klump i magen! Vid 04 hade det slutat blåsa och jag kunde äntligen sova med lite ro..
I tisdags gick vi ut en stund på förmiddagen för att kolla läget. Ingen kontakt med omvärlden var man ju nyfiken på hur det gått, om Manhattan fortfarande existerade typ. Gick ner till East river och såg massa träd huller om buller, som världens största plockepin. Massa vatten på motorvägen och bilar som låg nerdränkta med vatten upp till fönstrena. På vägen hem gick vi förbi några delis som hade öppet trots att elen var borta. Gick hem och Håkan försökte rädda vårt akvarium genom att byta vatten, men allt levande där i behöver ljuse och fungerande fläktar som filtrerar vattnet. Bara en tidsfråga innan allt dör, några animoner hade redan blivit svaga. Efter ett par timmar på soffan och ett nap gick vi ut igen för rastlösa var vi till max. Passerade några barer som också hade öppet, "a flashlight and cash is important" stod det på dörrarna. Tyckte Lower East Side började bli mysigt med alla dessa människor som var ute och försökte hitta ett att få kommunicera och träffa andra personer efter omständigheterna! När vi kom hem satte vi igång en film som vi hade sparat på datorn, köpte chips, gjorde mat och tände alla 50 ljus så man skulle se nått. Någonstans i all rädsla kände jag (även om det inte riktigt kändes bra att känna så) en lättnad att det inte hade förstörts mer än det som vi sett tidigare under dagen (men då hade vi varken kollat på nyheterna eller varit nere i dem värst drabbade områdena). Så igår gick vi ner till Fika pearl för att se hur det gått med vattnet och källaren där. På vägen ner möttes vi av förstörelse, fallna träd, glassplitter, butiker och lobby's som pumpade ut bassäng-mängder med vatten. När vi kom fram pratade vi med grannen till Fika, Joe som äger lägenheterna där nere. Han bara tittade på oss sa att vi inte kunde gå ner i källaren.. Gick in i lokalen och det luktade så unket, mögel. Några hyller som brukar stå vid ingången var längst bak i butiken. Och går ner i källarentrappen och möts av S-å j-ä-k-l-a m-y-c-k-e-t v-a-t-t-e-n. Hela källaren är vattenfylld. Allt flyter rundor och inne i kontoret har till och med väggen in till grannen gett vika. För att kunna pumpa ut vattnet måste man öppna källardörren -inifrån. Så Håkan klär av sig och drar på två svarta sopsäckar och går ner i allt bråte. Jag står på andra sidan och skriker till han att vara försiktig, ta det lugnt och en massa istället för att bara hålla käften :) som tur är så är han van att gå där nere -tänt- så han vet exakt var varje "sak" finns och var taket är lågt med mera. Ber han knäppa av några bilder när han öppnat dörren, och det var de värsta jag sett i hela mitt liv. Vatten upp till midjan, taket har spruckit, stora tunga frysboxar flyter, frysdörrarna på dem stående frysarna har knäckts.. Grabbarna hade dagen innan fått leverans på allt som behövdes till chocolate showen nästa vecka. Allt är förstört! Ett helt kontor med viktiga papper, två dagskassor och Fika pearl ligger och flyter. Trycket eller kraften som det har varit där nere är helt ofattbar att tänka sig. Som en flod på 1,5 meter hög har vattnet forsat runt kring alla restauranger och byggnader där nere. Flyttat bilar och slutligen åkt ner i allas källare eller bilgarage.
Det var så hemsk att se både Lars och Håkan som har kämpat för detta flagship i över 3 år, så ledsna och omtumlade. Finner inga ord hur jobbigt detta kommer vara, men tillsammans är vi starka!
Gick och la oss halv åtta igår för vi mådde så dåligt och hade så ont i kroppen, sovit i 12 timmar nu och livet känns inte lika hopplöst som igår. Nu är förhoppningsvis vattnet borta i källaren och allt som blivit förstört ska dokumenteras.

Jag sitter i skrivande stund och snor internet på starbucks i midtown, en helt annan värld här uppe :-)